19-åringar -03, vad gör ni nu?

19-åringar -03, vad gör ni nu?

Publicerat den

 

SCB påbörjade en intressent studie 2003. Alla 19-åringar i landet, totalt 103 298 personer ingick i en undersökning. Syftet var att följa deras utveckling på arbetsmarknaden. Hur gjorde de för att få jobb? Finns det några intressanta trender? Kan vi lära oss något av deras framgångar eller misstag? Därför tänkte jag här presentera rapporten i kronologisk ordning, för att ta reda på hur 19-åringarnas val påverkat dem.

Första året
Vi börjar att se vilka val 19-åringarna gjorde under det första året, alltså året efter studenten. 49 procent jobbade, och 12 procent av dessa pluggade samtidigt på högskola/universitet. 46 procent vidareutbildade sig direkt. 5 procent gjorde varken eller.

Femte året
Fem år senare fyllde ungdomarna 24 år. Då hade ytterligare 20 procent börjat jobba. Totalt rörde det sig om 69 procent, och av dessa pluggade 15 procent samtidigt som de jobbade. Lite mer än hälften av de som arbetade hade gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå. Fram till år 2008 hade var tredje person påbörjat och (nästan lika många) avslutat studier på högskola/universitet.

Nionde året
Ytterligare fyra år senare fyllde personerna 28 år och 80 procent var då ute på arbetsmarknaden. Av dessa pluggade 9 procent samtidigt. För de som jobbade var 41 % gymnasieutbildade och 32 % hade pluggat vidare i minst tre år på högskola/universitet. 8 procent pluggade på heltid och 12 % varken pluggade eller jobbade.

Vilka faktorer som ligger bakom att hela 12 procent varken jobbade eller pluggade säger inte rapporten något om.

Vanligaste branscherna
De flesta 19-åringar som fick sitt första jobb 2003 arbetade inom detaljhandeln – 23 procent av kvinnorna och 13 procent av männen. Fem år senare fick de flesta sitt första jobb i branschen ”andra företagstjänster”, där det är vanligt att arbeta inom personaluthyrning och på bemanningsföretag. Av de 935 personer som fick sitt första jobb som 28-åringar 2012 började 16 procent av kvinnorna och 11 procent av männen att jobba i utbildningsbranschen, flest som lärare.

Detta är statistik som jag tror man ska vara lite försiktig att dra slutsatser kring, eftersom många faktorer inte tas upp (såsom arbetskraftutvandring, justeringar för olika regioner, osv), men jag tycker ändå att det är intressant. Vi kan se att av de som hade lyckats få jobb 9 år efter sin gymnasieexamen, så hade majoriteten av dessa inte en högskoleutbildning. Arbetslivserfarenhet tycks alltså vara väldigt viktigt. Lägger vi ihop detta med att Yrkeshögskolan har ökat i omfattning och blivit allt bättre, så tror jag att vi kan se en bra möjlighet för oss som är unga idag, i att kombinera YH-utbildningar med arbetslivserfarenhet.

Jag hoppas att du hittar något intressant i statistiken ovan! Här kan du läsa rapporten i sin helhet.