Spets eller bredd?

Spets eller bredd?

Publicerat den

Det finns mycket råd och rön när det gäller frågan om hur man kan tänka kring sina utbildningsval för att skapa de bästa möjligheterna för att få jobb. Och denna fråga är ju ständigt aktuell – oavsett om du befinner dig i valet av gymnasieskola, slutet av din gymnasieutbildning eller när du väl är ute i arbetslivet. Vanligtvis kan dessa råd delas upp i de som förespråkar att en bredd är bra, och de som tycker att man ska satsa helhjärtat på det man brinner för.

Såklart finns det inget enkelt svar utan detta är verkligen individuellt. Jag tänkte dock att jag skulle dela mitt perspektiv på spets vs bredd i detta inlägg, om hur man, generellt sett, kan ta reda på vilken av kategorierna man har starkast tillhörighet till.

Jag pluggar nationalekonomi, och jag har läst en del kurser inom ett område som kallas finansiell ekonomi. Tänket jag lärt mig därifrån kan i viss mån användas för att göra en analys på just detta område.

Vi har alltså två alternativ – att antingen satsa på en bred utbildning eller en specialutbildning. Med specialutbildning menar jag en nischad utbildning mot ett specifikt yrke, där värdet av dina kunskaper från utbildningen är begränsade ifall du skulle behöva byta bransch. En bredare utbildning däremot, har den egenskapen att den ger en nytta oberoende av vilken bransch det skulle visa sig att du hamnar i.

Det vi kan börja med är att konstatera att det finns olika typer av risk med att de olika alternativen. Det finns en högre risk att satsa på en specialutbildning. Om det blir turbulent på arbetsmarknaden, och det visar sig att du får det svårt att få jobb, då kommer du kanske i värsta fall behöva omutbilda dig. Å andra sidan – om det går bra så kan du bli mycket framgångsrik. Du har alltså en högre risk men att ta denna risken kompenseras i viss mån av att du kan ha möjlighet att bli mer framgångsrik om du satsar helhjärtat på ett specialområde du brinner för.

Man kan också se på frågan så här – desto mer inriktad på ett område du blir, desto färre personer kommer ha samma meriter som du i en jobbansökan. Alltså är specialisering en möjlighet att bli anställd. Med detta resonemang kan du också satsa på en bred utbildning, men ägna dig åt fritidsaktiviteter/ha intressen som är nischade och som ger dig en konkurrensfördel gentemot andra med samma utbildningsbakgrund som du.

Sedan finns det såklart en hel del yttre faktorer som påverkar denna struktur. Vi ser exempelvis att allt fler arbetsgivare efterfrågar spetskompetenser i sin rekrytering. Det gör alltså att man borde anpassa sin utbildning till dessa behov, eftersom det är denna typ av jobb som verkar bli efterfrågade framöver. Det finns dock vissa mekanismer som automatiskt minskar risken i att välja specialutbildningar. Risken av att välja en specialutbildning begränsas exempelvis av att bemanningsföretag växer sig allt mer populära. Genom att vara anställd i ett bemanningsföretag så tar du inte risken att en enskild uppdragsgivare skulle säga upp dig – utan då står du med en ganska snabb möjlighet till omställning så länge inte hela branschen går dåligt.

Genom Yrkeshögskolan har du också möjlighet att snabbt ställa om dina specialkompetenser, och dessutom snabbt få jobb i en bransch som behöver din nya kompetens. Dessutom tenderar även bredare utbildningar på universitetsnivå, såsom statsvetenskap, ekonomi, (och kanske även civilingenjör i viss mån) att erbjuda allt mer specialiserade inriktningar. Då har du en bredd i botten, men samtidigt får du en konkurrensfördel och en spets i och med din inriktning.

Det jag har skrivit ovan är såklart en grovt förenklad analys, men jag hoppas att detta tänket ändå på något sätt kan underlätta/hjälpa dig att förstå potential och risker i olika valmöjligheter. Som alltid är det viktigt att du utgår från dig själv, din situation och dina ambitioner när du står inför utbildningsval. Lycka till och hoppas du får en trevlig vecka!