Varför skjuter vi upp jobbiga saker?

Varför skjuter vi upp jobbiga saker?

Publicerat den

Oavsett när vi gör det så tar det lika långt tid, men varför väljer så många att ändå plugga den sista dagen?

Alla har förmodligen varit med om att tråkiga och jobbiga uppgifter lätt skjuts upp och senareläggs. Samtidigt som roliga och stimulerande uppgifter gärna bockas av direkt.
Vi lever i en uppkopplad värld som alltid ger oss en möjlighet att göra något annat – ägna oss åt internetbaserade störningsmoment som tilltalar oss mer än våra ”måsten”. I dagens uppkopplade värld kan uppskjutandet bli ett problem, att surfa runt och tappa fokus är ingen bra egenskap hos varken studenter eller anställda.

Oavsett om det gäller studier, arbete eller andra vardagssysslor så har många människor vanligtvis någon form av ”att göra lista” varje dag. Vissa har den här listan mentalt i huvudet, andra går all in med kalendrar och to-do-listor. Hur vi väljer att hantera ”att göra listorna” varierar mycket, vissa har strategin att få allt gjort på en gång, andra skjuter upp det så länge som det bara går. Båda sätten kan leda till stress, men att välja att skjuta upp saker in i det sista kan ofta ha jobbigare följder. 
Att genomföra saker i sista sekund leder ofta till ett sämre resultat. Oavsett om det gäller en tenta, en deadline eller att städa. Stress ökar risken att det blir sämre genomfört, bristande kvalité och slarv.
Att ha mindre tid på sig leder samtidigt till en begränsning till att vara flexibel och hantera oväntade situationer. Studier visar även att fler misstag begås under stress. Följderna av det kan givetvis se olika ut beroende på uppgift, ett misstag under en städning har givetvis inte samma följer som ett misstag som begås av en läkare under operation.

Att ständigt skjuta upp saker har en annan benämning – prokrastinering. Det innebär att man medvetet väljer att skjuta saker framför sig, väljer att senarelägga det som behöver göras – trots att det kan få negativa följder.
Det finns olika grader av prokrastinering, de flesta människor har tendenser att senarelägga en del uppgifter då och då. Men prokrastinering finns även på en annan nivå, det kan påverka en människa i sådan stor utstäckning att det begränsar och försvårar ett normalt, fungerande liv i vardagen.

Men varför sker en prokrastinering?
Svaret på den frågan kan givetvis variera beroende på vem som man frågar.
Dels kan det ha psykologiska förklaringar så som, svag impulskontroll, låg målmedvetenhet, dålig planeringsförmåga, dålig självkänsla och bristande tro på sin egen förmåga att klara av något.
Men det kan också bero på att uppgiften anses som tråkig, inte tillräckligt utmanande, för svår eller att uppgiften är diffus och otydligt.


Känner du igen dig? Här är lösningen! (eller åtminstone några tips för att hjälpa)
- Sänk tröskeln, genom att skapa delmål på vägen så kan du underlätta och bryta oviljan inför en tråkig uppgift.
- Prioritera rätt, lär dig säga nej till annat som är roligare och som dessutom medför att ”måstet” skjuts upp lite till.
- Skriv ner vad du behöver göra, det ger dig också en positivt känsla när något kan strykas på listan.
- Ät och sov ordentligt! Med tillräckligt mycket sömn och mat så blir du mer stabil, då har du bättre förutsättningar att både mentalt och fysiskt ta dig an uppgiften.

Att ändra sina vanor är ingen quick fix, det är en ständigt pågående process.