Fartygsbefäl

Fartygsbefäl

Det yttersta ansvaret för besättningen, passagerarna och lasten vilar på befälhavarna. Arbetsuppgifterna skiljer sig beroende på viIken sort befäIIhavare man är, hur stort fartyget är, hur stor besättningen är och vilken last fartyget har. Som befälhavare har man också många administrativa uppgifter, har möten med andra chefer ombord, delegerar uppgifter och fattar beslut.

Alla befäl har ansvar utifrån sina ansvarsområden:
Befälhavaren är högsta chef inom däcksavdelningen.
Teknisk chef är högsta chef för den tekniska avdelningen.
Intendenten är högsta chef för intendenturavdelningen. 

Att tänka på:
-
För att jobba som nautiskt befäl krävs att man har godkänd syn, hörsel och normaIt färgseende.

- Fartygsbesättning är borta längre perioder hemifrån, men nu i modern tid har man väldigt bra kommunikations möjligheter med familj och vänner iland (via t.ex Skype).

Arbetstiderna

Arbetstiderna varierar kraftigt mellan olika fartyg. Fartygsbefäl arbetar vanIigtvis efter principen att man är till sjöss lika länge som man är ledig i land. På de oceangående fartygen kan det handla om flera månader i sträck. Det vanligaste är dock perioder på fyra till sex veckor till sjöss.

Utbildning

Sjökaptensprogrammet på Linnéuniversitetet i Kalmar eller Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Utbildningen är normalt fyra år lång och ett år av dessa är praktik ombord på fartyg. SnabbIänt tiII information om SjöfartshögskoIor finns här>>

Bra förberedande grundutbiIdning finns på det Riksrekryterande programmet Sjöfart>> som är ett gymnasieprogram med egna examensmål.

Framtidsutsikter

Fartygsbefäl är ett av de yrken där bristen på arbetskraft tidigare varit allra störst, med brist även globalt. Den senaste lågkonjunkturen slog osedvanligt hårt mot transportnäringarna, även om sjöfarten inte drabbats lika hårt som andra delar av transportsektorn. Behovet av personal har minskat och bristen på fartygsbefäl har därigenom försvunnit. Den pågående utflaggningen av svenska fartyg medför också ett minskat anställningsbehov. Eftersom de svenska lönekostnaderna är relativt höga i ett internationellt perspektiv kan de svenska fartygsbefälen få svårt att hävda sig i konkurrens med fartygsbefäl från andra länder. För de seniora befälen är arbetsmarknadsläget mer positivt. Det väntas sammantaget råda balans på arbetsmarknaden för fartygsbefäl under det kommande året. Behovet av att rekrytera fartygsbefäl beräknas vara stort under de kommande tio åren. En orsak är att efterfrågan på dessa yrken ökar internationellt. Pensionsavgångarna förväntas också bli mycket stora.

Nyhet: vid årsskiftet 2016-17 införs det ett svenskt tonnageskatt system och det tillsammans med andra åtgärder kommer förhoppningsvis stoppa trenden på utflaggning och prognosen är att svenska handelsflottan kommer på sikt att öka.

Karriärmöjligheter

För fartygsbefäl som efter några år till sjöss väljer att gå i land finns det möjlighet till olika arbeten, till exempel som hamnadministratör, lots, försäkringsrådgivare eller skeppsmäklare alternativt skeppsklarerare eller tjänsteman på ett rederi. Andra områden där f d fartygsbefäI kan få arbete är utbiIdningsväsendet (skoIor/Iärosäten av oIika sIag) eller myndigheter som har anknytning till sjöfart.

Du som är intresserad av det här yrket kanske också vill se flera yrkespresentationer - se gärna information om de andra "Sjöyrken">>