Idrottstränare

Idrottstränare

Många idrottstränare har bakgrund i att vara f d aktiva idrottsutövare, och t o m f d professionella idrottare men man kan också bIi idrottstränare genom att utbilda sig till idrottslärare, utan att ha varit aktiv på högre nivå inom någon idrott.

Att vara idrottstränare innebär olika saker beroende på vilken nivå man arbetar och vilken idrott man ägnar dig åt. Gemensamt för de flesta idrottstränare är att de har ett brinnande intresse för idrott och att de ofta själv har en bakgrund som aktiv idrottare eller ledare. Man bör tycka om att arbeta med människor.
Idrottstränare återfinns på alla nivåer i landet, på klubb-, distrikts- och på elit/landslagsnivå eller på idrottsgymnasium. Det finns många olika idrotter och de flesta idrottstränare är inriktade på en särskild idrott som till exempel: fotboll, golf, tennis, ishockey, friidrott, simning, ridning, skidåkning eller segling. Inom Riksidrottsförbundet finns totalt 68 olika idrottsförbund representerade.

En idrottstränare kan vara anställd på heltid, deltid eller timanställd. Heltids- och deltidsanställda tränare är ofta både ledare och instruktörer med många olika arbetsuppgifter. Arbetet innebär bland annat att planera träningar, fördela tider mellan olika grupper/lag och ansvara för att nya tränare utbildas. Tränaren planerar och håller sig informerad om tävlingar, matcher och turneringar.
En del idrottstränare har även budgetansvar och sköter materialinköp, planerar och bokar resor och träningsläger samt deltar i styrelsemöten och ansvarar för att informera press, radio och TV.

Instruktörsdelen består av att instruera utövarna i idrotten, att hålla i teknikträningar och i fysisk träning samt att vara med på matcher och tävlingar.
En idrottstränare har hjälptränare. Tränaren bör vara bra på att lära ut idrottens metodik, på att sprida optimism och få de aktiva att tro på sig själva.
Idrottstränaren måste anpassa sin arbetstid efter träningar, tävlingar och matcher. Det handlar ofta om att arbeta kvällar, helger och tidiga morgnar.
Resor av varierande längd till matcher, tävlingar och träningsläger ingår i arbetet.

Timanställda idrottstränare är vanligtvis enbart instruktörer och tränar vissa grupper eller enskilda aktiva. Det kallas då idrottsinstruktör. Arbetsgivare är ofta företag, kommuner eller idrottsföreningar.
Träningsledare leder träning inom motionsanläggningar eller håller i motionspass på arbetsplatser. Exempel på det är aerobicsinstruktör, styrkeinstruktör eller gymnastikledare, beroende på inriktning. En växande marknad för idrottstränare är att vara personlig tränare vilket innebär att instruera och hjälpa enskild person med fysisk träning och/eller mental träning.
De flesta träningsledare arbetar extra vid sidan av annan verksamhet men det finns också möjlighet till heltidsanställning.

Utbildning

Inom många idrotter finns olika former av utbildning, till exempel tränar/instruktörsutbildningar i olika steg som anordnas av respektive idrott på distriktsnivå eller av förbunden.
Många tränare har själva varit aktiva inom idrotten på olika nivåer medan andra har skaffat sina kunskaper på annat sätt.
För mer information kontakta respektive specialidrottsförbund eller SISU Idrottsutbildarna.

Framtidsutsikter

Hur framtidens arbetsmarknad och arbetsuppgifter ser ut för idrottstränare varierar mellan de olika idrotterna.
Kraven på utbildning kan komma att öka liksom behovet av datorkunskap. Tränarens arbetsuppgifter kan också komma att breddas till att innehålla mer uppgifter som administration, marknadsföring samt rekrytering av nya medlemmar.
Harmoniseringen inom EU gör att utbildningskraven i framtiden kan förändras och arbetsmarknaden kan bli mer internationell.