Journalist / reporter

Journalist / reporter

En journalist måste vara snabb, ha gott omdöme, kunna arbeta under stark tidspress och vara intresserad av att följa med i både teknikutvecklingen och i samhällsdebatten. Kontakten med tittare, lyssnare och läsare blir allt viktigare i jobbet.

De flesta journalister arbetar inom press, webb, radio och TV. Lite mindre än en tredjedel av de yrkesverksamma journalisterna jobbar med tidningar. Den andelen minskar, medan antalet som jobbar direkt mot webben, eller med olika sociala medier, ökar.

Arbetsuppgifter

Förmågan att kunna kommunicera med läsare och tittare blir allt viktigare i journalistyrket. Idag skapas journalistik allt mer i samspelet mellan journalist och publik. Uppföljningar på en nyhet kan komma i en blogg eller i sociala medier, likaväl som i en tidning eller på TV.
En journalist måste förstå och följa de etiska regler som gäller för yrket, exempelvis när det gäller opartiskhet eller att bara publicera korrekt information, förhålla sig opartisk, respektera personlig integritet och visa gott omdöme när det gäller namnpublicering.

Inriktningar

För den som väljer att inrikta sig mot etermedierna (radio eller TV) ställs allt högre krav på effektivitet och flexibilitet. Det blir allt viktigare att kunna behärska tekniken i flera olika medier. En Tv-journalist på en lokalredaktion söker information genom att ringa runt eller söka på datorn. Man filmar kanske själv, klipper ihop inslaget, presenterar det i studion och sänder det, samtidigt som man publicerar en kort version med bild på webben och tar emot tittarnas synpunkter och ger återkoppling vid behov. Den nya rollen, där man är ensamt ansvarig för en redaktion på en ort kan också kallas videojournalist.

I etermedierna behövs en hög grad av social kompetens, som radiojournalist kan du få en timme på sig att hitta någon att intervjua, spela in intervjun och redigera den inför sändning. Radiojournalisten måste komma tillbaka med ett resultat, sändningen kan inte starta utan att inslaget är klart, och den kan heller inte skjutas upp om man blir försenad.

Tidningsjournalisterna måste ofta vara lika snabba, deras material ska ut på webben så fort som möjligt, även om tidningen inte trycks förrän på kvällen. Vissa journalister arbetar huvudsakligen med att ta fram information till kollegor eller redaktionen, och kan då kallas researchers.

På större tidningar finns ofta redigerare som granskar texter och bilder och bestämmer hur de färdiga sidorna ska se ut. Dock blir tidningssidorna allt mer styrda efter mallar, vilket gör att djupare grafiska kunskaper inte alltid efterfrågas. Inom till exempel vecko- och månadspress kan jobbet handla mer om form än innehåll och yrket kallas då Art Director>>. Redaktören är den som samordnar en redaktion, en bok eller en bilaga i en tidning. Att vara redaktör är en roll snarare än ett yrke, och det är inte alla redaktörer som är journalister eller har journalistiska arbetsuppgifter.

Antalet fasta anställningar minskar, och det blir vanligare att man som journalist antingen arbetar som frilans, med eget företag, eller att man anställs inom ett bemanningsföretag för att sedan bli uthyrd till arbetsgivare.
 
Ibland specialiserar journalister sig inom vissa branscher och man kan t.ex bli Medicinsk journaIist, PoIitisk journaIist, Ekonomijournalist, Modejournalist, Vetenskapsjournalist etc.

Kika gärna på yrkespresentationerna: MuItijournaIist>>, Skribent>>, Byakorre>>, FiImkritiker>>, Författare>>.

Utbildning

Idag är journalistutbildning oftast en förutsättning för att få arbete inom branschen. Det finns flera olika former av utbildningar.
Högskoleutbildning finns på några orter i landet och är antingen inriktad mot journalistikforskning eller mot mer praktiskt arbete inom till exempel etermedia eller tryckta medier. Utbildningen är 3 år och kan byggas på mot en mastersexamen. Det finns även kortare påbyggnadsutbildningar inom högskolan för den som redan har en akademisk examen i ett annat ämne.

Inom Yrkeshögskolan erbjuds vissa utbildningar inom mediaområdet, utifrån arbetsgivarnas behov av en viss kompetens som efterfrågas lokalt. Utbildningarna är ett till två år långa.
Ett antal folkhögskolor utbildar journalister. Ofta är utbildningarna på ett eller två år och specialiserade mot till exempel radio eller foto.
Ett stort antal fristående utbildningsanordnare erbjuder utbildning inom medieområdet. Kontrollera vad som gäller för rätten till studiemedel för dessa utbildningar.