Mykolog

Mykolog

Mykologer är experter på olika sorters svampar. 

Till svampar räknas till exempel sporsäcksvampar, basidiesvampar, kopplingssvampar, gisselsvampar och arbuskulära mykorrhizasvampar men även jäst och mögel. Traditionellt sysslar mykologerna med mycelsvampar som slemsvampar och oomyceter trots att den senare ordningen numera räknas till protister. Ett närliggande område är läran om lavar (lichenologi). Mykologi överlappar ofta med mikrobiologi då många svampar – åtminstone i ett tidigt utvecklingsstadie – ofta är mikroorganismer.

Expert på storsvampar kallas ofta för en "svampkännare". Svampkännare studerar svampar och kan också skriva böcker och/eller undervisa (lära ut "svampkunskap" till allmänheten). I Sverige finns det ca fem tusen olika sorters storsvampar och ca hundra av dem är bra matsvampar. Kantareller innehåller D-vitamin och många svampar innehåller mineraler och spårämnen som t.ex selen och mangan. Fem giftsvampar som alla borde lära sig att känna igen: vit flugsvamp, lömsk flugsvamp, toppig giftspindling, orangebrun giftspindling och gifthätting. Är du (stor)svampintresserad, läs mer på svampguiden.com, som är forum för svampintresserade. 

Mykologer kan också studera interaktioner mellan svampar och växter och/eller mellan svampar och andra microorganismer i skogs- och jordbrukssystem.

Utbildning

För att bli en mykolog kan man bl a studera vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi på Sveriges lantbruksuniversitetet (SLU). På gymnasiet rekommenderar vi i första hand välja Naturvetenskapsprogrammet. Man kan läsa på andra gymnasiala program, men i så fall behöver man (med stor sannolikhet) efter gymnasiet komplettera med några kurser på komvux, innan man kan söka vidare till högskola/universitet för att på sikt utbilda sig till en mykolog.

Exempel på en arbetsplats för en mykolog är Artdatabanken på SLU, Sveriges lantbruksuniversitetet.