Vårdare inom funktionsnedsättning

Vårdare inom funktionsnedsättning

Vårdare inom arbete med funktionsnedsättningar - är en "hjälpmotor" i det dagliga livet för personer som har någon form av funktionsnedsättning. Så kan man beskriva vårdarens roll. Vårdare inom funktionsnedsättning kan också kallas för habiliteringsassistent, men arbetsuppgifter kan skilja sig åt.

I yrket arbetar man oftast med vuxna personer som har olika typer av funktionsnedsättningar. Men man kan också arbeta med barn och ungdomar med funktionsnedsättning.

Arbetet är omväxlande och ansvarsfullt, och brukarens behov styr arbetsdagen. 

Arbetsplatsen är vanligen en grupp- eller servicebostad, där brukarna har egna lägenheter. Arbetet utförs i brukarens hem. Dessutom finns en gemensam lägenhet som personal och brukare delar på. Där sker både administration och gemensamma aktiviteter. Gruppbostaden är oftast bemannad dygnet runt. Arbetsuppgifterna kan vara hjälp/stöd/vägledning kring personlig hygien, måltider, medicinintag, städning och samhällskontakter. Många brukare behöver stöd och hjälp att kommunicera, exempelvis genom olika former av AKK (alternativ och kompletterande kommunikation).

Under dagen är brukarna vanligtvis på sin dagliga verksamhet, och kommer hem igen framåt eftermiddagen. Då lagar man kanske middag, städar eller tvättar tillsammans med brukaren. Brukaren är hela tiden med i arbetet, och en viktig del av arbetsuppgiften är att stimulera honom eller henne att göra så mycket som möjligt själv, och att utveckla sina förmågor. Många personer med funktionsnedsättning har en aktiv fritid man hjälper brukaren att tillgodogöra sig aktiviteterna på bästa sätt. Det är dock inte alla som har en aktiv fritid och en viktig arbetsuppgift kan då istället vara att motivera och stödja personen i detta.

Vissa brukare klarar mycket själva och behöver i första hand stöd i form av muntlig vägledning och motivation, medan andra kan ha stort behov av stöd och hjälp i alla situationer. Det är vanligt att det förekommer flera olika funktionsnedsättningar samtidigt, exempelvis rörelsehinder, synhinder eller epilepsi.

Ofta är arbetet organiserat så att man är stödperson åt en särskild brukare i boendet. Det innebär ett ansvar för att samordna kontakterna mellan brukaren, hans eller hennes närstående, företrädare/gode man och andra aktörer, till exempel sjukvården. Vårdaren har ett ansvar att löpande rapportera om man ser någon förändring i situationen för brukaren eller om det har hänt något speciellt i brukarens liv.

Arbetstiderna varierar beroende på vilken verksamhet man arbetar inom. Daglig verksamhet innebär oftast dagtid, men att arbeta hemma hos brukaren eller på ett korttidshem för barn kan innebära både kvälls- natt och jourtjänstgöring.

Liknande yrken: Undersköterska, Hemtjänstpersonal, Skötare inom psykiatrisk vård, Barnskötare, Hantverkspedagog, Habiliteringsassistent, Lekterapeut, Sjukhuslärare, SjukhusclownBoendestödjare/boendeassistent.