Idrottslärare

Idrottslärare

Att vara lärare med inriktning mot idrott och hälsa (idrottslärare) är ett yrke som många upplever som engagerande, stimulerande och omväxlande. Men det är också ett yrke som kan vara fysiskt och psykiskt krävande.

Idrottslärare undervisar i ämnet idrott och hälsa i grundskolan och gymnasieskolan. Idrottslärare kan också undervisa vid så kallade idrottsgymnasier inom en speciell idrottsgren; i särskola, i folkhögskola och på lärarutbildningarna vid universitet och högskolor. Med utbildning till idrottslärare kan man också arbeta som instruktör och tränare inom idrottsrörelsen eller i kommunal idrottsverksamhet och friskvård.

I idrottsämnet undervisas eleverna i att utvecklas inom både lagidrotter och individuella idrotter samt genom andra motoriska och fysiska aktiviteter. Idrottsläraren instruerar, visar hur övningarna ska gå till, och rättar när eleverna gör fel. I de tidigaste årskurserna är övningarna mer i form av lek, i senare årskurser kommer mer av teknik- och taktikträning in.

Det är idrottslärarens uppgift att väcka elevernas intresse för en allsidig träning utifrån sina förutsättningar så att de utvecklar sin motorik och sin känsla för rytm. I lagidrotterna tränar idrottsläraren eleverna att samarbeta mot ett gemensamt mål.

Förutom att ge kunskaper ska idrottsläraren också väcka intresse för fysisk träning och stimulera eleverna att fortsätta med regelbunden träning också efter skoltiden. Idrottsläraren informerar om hur man sköter sin kropp, om hur viktig fysisk träning är för hälsan och hur man kan förebygga framtida arbetsskador. För elever som har skador eller handikapp får idrottsläraren ofta göra upp individuella program där eleverna jobbar med de delar av kroppen som är friska.

Idrottsläraren planerar undervisningen, förbereder lektionerna och ansvarar för att dokumentera elevernas utveckling. Till arbetsuppgifterna kan höra att planera och leda skolans friluftsverksamhet. Idrottsläraren samarbetar med övriga lärare till exempel för att ordna temadagar och när det gäller friluftsverksamheten. Framförallt i grundskolan arbetar man ofta i arbetslag och planerar undervisningen i samverkan med de övriga lärarna i arbetslaget.

Idrottsläraren kan också ha ett särskilt ansvar för en grupp elever (vara "klasslärare" eller mentor). Då hålls utvecklingssamtal med eleven och föräldrarna där elevens studieresultat och sociala situation gås igenom. Idrottsläraren samarbetar också med elevvårdspersonalen.

Utbildning

För att arbeta som lärare med inriktning mot idrott (idrottslärare) utbildar man sig på lärarprogrammet inom universitet och högskolor.

Det finns olika vägar till ämneslärarexamen i idrott och hälsa:
1) I första hand utbildas ämneslärare i idrott och hälsa inom Ämneslärarprogrammet. Idrott och hälsa kan erbjudas som ingång i Ämneslärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan.
2) Inom KPU; Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 högskolepoäng kan man också utbilda sig till ämneslärare inom idrott och hälsa. För att antas till KPU ska man ha minst 90 högskolepoäng i ämnet för inriktning 7-9 hp och 120 hp för inriktning gymnasieskolan.
För att ha goda chanser att antas till KPU bör man ha behörighet i fler än ett undervisningsämne. Det rekommenderas att studerande som väljer den studievägen (alltså, via KPU) läser kurser i Idrott och hälsa I (1-30 hp), Idrott och hälsa II (31-60 hp) samt Idrott och hälsa III (61-90 hp). 
3) Dessutom kan man läsa Grundlärarprogrammet, åk 4-6 och välja idrott och hälsa som profil. Det innebär att man, inom programmet, läser en termin, 30 högskolepoäng i ämnet Idrott. Med en sådan examen kan läraren bygga på med ytterligare studier i idrott och hälsa för utökad behörighet i åk 7-9 på grundskolan eller i gymnasieskolan.

Särskild behörighet till utbildningar på högskolenivå som leder till detta yrket är (uppgift från juni 2017): godkända betyg i gymnasiala kurser Idrott och hälsa 1, Matematik 2 och Naturkunskap 2. För dig med TIDIGARE GYMNASIEUTBILDNING: godkända betyg i Engelska B, Samhällskunskap A, Idrott och hälsa A, Matematik B och Naturkunskap B.

Övrigt

Forskning visar att mer idrottande är grund för eIevernas bättre studieresuItat i aIIa ämnen. Därför är idrott ett av de absolut viktigaste skoIämnen.

Nyttiga länkar
www.rf.se - Riksidrottsförbundet är svensk idrotts samlande organisation;
www.gih.se - Gymnastik- och idrottshögskolan är en specialiserad högskola med inriktning mot fysisk aktivitet, idrott och hälsa;
http://svenskalivraddningssallskapet.se

15 liknande yrke(n)